Hoppning på schemat idag då ridhuset var fullt med hinder, hon var så fin, lyssnade kanon, blev varken springig eller för het. Helt perfekt tempo och ja hon blir bara mysigare och mysigare för var dag som går :')
Hoppade riktigt låga och fjuttiga hinder mest för att jag inte hoppat henne på över ett år och då känns det onödigt att stressa när jag vet hur osäker på hinder jag kan bli. Pearl stannar inte om hon inte anser att hon kommer dö om hon ens försöker så henne litar jag på till 110% men inte på mig själv. Jag vill gärna peta och greja med tyglarna för att få henne lägga sig rätt och jag försöker jobba bort det på dom lägre höjderna för att inte störa hästarna när det blir högre sen.
Ha överseende med bilderna (och min sits haha), mamma använder kameran ca tre gånger om året, och hon undviker det helst om hon kan haha.
öh...dressyrryttaren försvann när hoppsadeln kom på,
så handväskan kom fram (mina händer) potatissäcken likaså (ryggen) och var har jag blicken?....
// Jenny
ett tips föjl med mer över hindrena och va inte så rakryggad.
SvaraRaderaSv till anonym,
SvaraRaderahon har inte hoppat hästen på ett år -,- och det är inte den lättaste att hoppa på heller.
testa själv innan du kommenterar någon du inte känner på en häst du inte känner
Anonym: ett vi kom fel, två jag rider till vardags mest dressyr och hoppning är verkligen inte min grej, därav dom låga höjderna. Men det är kul att du vågade skriva ditt namn :) host host
SvaraRadera